hannahpe

Ja, vad ska man säga. Det känns konstigt, tomt liksom.
Att se sitt hus där man bott så länge man kan minnas helt utan saker, är en känsla av faktum och sorgsenhet.
Det händer nu. Flyttlasset är på väg till Slalomvägen och allt känns bara luddigt och jobbigt.

Att sedan bara resa enkel resa "hem" igen, känns ännu konstigare. Jag ska nu bo här, på Slalomvägen.
Att också flytta in alla saker är ett kaos i sig. Vart ska allt stå??
Får det plats??
På den frågan kan jag redan svara att vi var tvugna att såga bort en bit av väggen i vardagsrummet för att få in soffan. Lyckat va??
Det är saker precis överallt både högt och lågt.

Jag har burit saker hit och dit och samtidigt försökt hålla Ajax sällskap.
Igår flög Ajax´s fotboll in i buskarna och de tog mig och syrran en hel halvtimme att få ut den. Vi måste ha sett helt sjuka ut. Tänk stackars grannar, vad de ska tro?

Inte har vi någon diskmaskin heller, så man får allt diska för hand här.
Sitter i Köket som om nårgra vekor ska bytas ut. På golvet ligger Ajax och leker med sin nya leksak, Nisse. Eller Herr Nilsson, som han egentligen heter. 

Nu är det så att jag har gjort en upptäckt! Det är så att Ragnar har en plysch-rosett.
Jo, det är sant. Rosetten är av Plysch, men han är söt i allafall!! Hihi.....

Som det ser ut nu så ska jag och träna med Skövde KIK imorgon. Lite läskigt, men ser fram emot det...