Tristess!

Längtar till träningen ikväll, men det är två timmar kvar. Jag kommer dö av tristess. Jag är rastlös, försöker att hitta på något men... naj, det går inte. Roar mig med att titta på mamma när hon stryker, kul va?

Imorgon skall jag ta tag i mitt projektarbete, behöver komma igång lite känner jag. (Egentligen är det nog lungt med tanke på att vi inte startat arbetet i skolan)
Dags för att packa upp specialidrottväskan och packa täningsväskan till ikväll, eller vad sägs??



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0